jag känner inte igen mig, det här är inte jag.
Ibland förväntar sig alla för mycket. Jag kan inte klona mig. Om jag kunde det skulle jag gjort det för länge sen. Ibland räcker man inte till. Det är så, ingen kan ändra på det. Och det suger. Jag skulle vilja vara på tusen ställen samtidigt. Göra tusen saker samtidigt. Ibland vet man vad man vill, ibland inte. Livet är inte alltid lätt.
Känner mig klyven. Vet inte vad jag vill. Jag vill stanna upp och sluta tänka. Bara finnas.
.
.
Aja.... PEACE to the people!
livar upp detta "deeptalk"-inlägget med två snyggis bilder på mig! haha.
Kommentarer
Trackback
